Skridsko – välkommen att lära dig mer

Om du har hittat hit är du antagligen intresserad av skridsko, precis som vi. Här förklarar vi vad skridsko egentligen är, i vilka grenar det går att tävla, hur Sverige ligger till internationellt sett, hur du själv kan utföra sporten och så vidare. Välkommen!

skridskor

Vad är skridsko?

Skridsko är en trevlig aktivitet och bra träningsform men också en sport där det går att tävla i flera olika grenar. Du kan åka skridskor ute i naturen under vinterhalvåret, exempelvis på en frusen sjö. Vintertid spolas det även vatten på vissa platser för att skapa is för skridskoåkning. Dessutom finns isrinkar och skridskobanor att åka på.

Vi börjar med att fokusera på skridsko som sport. Skridskoåkare Sverige kan delta i en lång rad olika tävlingar och evenemang, både inhemska och internationella. Som åskådare är det möjligt att gå och titta på en skridskotävling. För att göra det hela ännu mer spännande går det också att satsa på skridsko genom odds och betting. Det är dock långt ifrån alla tävlingar du kan satsa på. Vanligtvis är det endast möjligt på de allra största evenemangen, till exempel vinter-OS.

I vilka grenar går det att tävla i skridsko?

Inom svensk skridsko finns det några olika grenar att tävla i. För att få reda på exakt vilka de är kan du besöka skridskoförbundet. För att vara lite mer exakt heter det faktiskt inte bara Svenska Skridskoförbundet. De kallar sig faktiskt för Svenska Skridsko-, Kälk- och Rullidrottsförbundet i och med att de omfattar flera sporter. Här är hela listan på sporter som ligger under detta förbund:

  • Alpinrodel
  • Banrodel
  • Bob
  • Inline speedskating
  • Long track speedskating
  • Långfärdsskridsko
  • Naturrodel
  • Roller derby
  • Short track speedskating
  • Skeleton
  • Sledcross

Det här är alltså den svensk sport som ligger under förbundet. Detta är dock inte samma som de sporter som går att tävla i internationellt. Här kommer en lista på de grenar som deltog i OS i Peking 2022:

  • Hastighetsåkning: herrar 500 meter
  • Hastighetsåkning: damer 500 meter
  • Hastighetsåkning: herrar 1 000 meter
  • Hastighetsåkning: damer 1 000 meter
  • Hastighetsåkning: herrar 1 500 meter
  • Hastighetsåkning: damer 1 500 meter
  • Hastighetsåkning: herrar 3 000 meter
  • Hastighetsåkning: damer 3 000 meter
  • Hastighetsåkning: herrar 5 000 meter
  • Hastighetsåkning: damer 5 000 meter
  • Stafett damer
  • stafett herrar
  • Stafett mixat
  • Masstart damer
  • Masstart herrar

Observera att det både finns short track och hastighetsåkning på skridskor. Short track avgörs på en mindre bana. Där startar man dessutom i grupper och de som vinner sina heat avancerar i tävlingen. Hastighetsåkning däremot utförs med två åkare i taget. Den som är snabbast på rundbanan vinner.

Hur ligger Sverige till internationellt sett?

Precis som inom många andra vintersporter ligger Sverige internationellt sett relativt bra till inom skridsko. Det varierar dock litegrann inom de olika grenarna. Förutom Nils van der Poel är det dessutom en del år sedan Sverige var som bäst. Här kommer några exempel på svenska vinnare under årens lopp:

Allround-VM:

  • Göran Claeson: 1973 i Deventer
  • Jonny Nilsson: 1963 i Karuizawa
  • Sigvard Ericsson: 1955 i Moskva

Distans-VM:

  • Nils van der Poel: 2021 10 000 meter i Heerenveen
  • Nils van der Poel: 2021 5 000 meter i Heerenveen

Sprinter-VM:

  • Johan Granath: 1976 i Västberlin

OS:

  • Nils van der Poel: 2022 5 000 meter i Peking
  • Tomas Gustafson: 1988 10 000 meter i Calgary
  • Tomas Gustafson: 1988 5 000 meter i Calgary
  • Tomas Gustafson: 1984 5 000 meter i Sarajevo
  • Johnny Höglin: 1968 10 000 meter i Grenoble
  • Jonny Nilsson: 1964 10 000 meter i Innsbruck
  • Sigvard Ericsson: 1956 10 000 meter i Cortina
  • Åke Seyffarth: 1948 10 000 meter i S:t Moritz

Allround-EM:

  • Tomas Gustafson: 1988 i Den Haag
  • Tomas Gustafson: 1982 i Oslo
  • Göran Claeson: 1974 i Eskilstuna
  • Göran Claeson: 1973 i Grenoble
  • Sigvard Ericsson: 1955 i Falun
  • Åke Seyffarth: 1947 i Stockholm
  • Mauritz Öholm: 1908 i Klagenfurt
  • Mauritz Öholm: 1907 i Davos
  • Rudolf Ericsson: 1893 i Berlin

Kan du själv utöva skridsko?

I Sverige finns det bra möjligheter att utöva skridsko som sport. Kolla om du kanske rentav har en skridskobana i närheten av ditt hem. Fundera över om du föredrar långfärdsskridskor, längdskridskor eller någon annan typ av skridsko.

En spännande form vi inte ens nämnt än är konståkning. Detta är kanske den allra vackraste sortens skridskosport. För att kunna utöva konståkning måste du först vara riktigt duktig på att åka skridskor. Detsamma gäller för att spela bandy, ishockey eller andra sporter som involverar skridskoåkning.

För att bli bra på skridskoåkning kan du också åka inlines. Det kan vara ett bra sätt att börja, speciellt om det är under sommaren eller om du inte bor i närheten av en skridskobana.

När du övat dig tillräckligt kan det vara dags att ge dig ut i naturen. I Sverige finns många vattendrag, sjöar och andra vattensamlingar som är perfekta för skridskoåkning. Du kan uppleva naturen samtidigt som du motionerar, förbättrar din fysiska prestationsförmåga och njuter av social samvaro om du åker med andra människor.

Vi rekommenderar alltid att du åker tillsammans med andra när du åker skridskor i naturen, speciellt i början. Det är viktigt att du lär dig hur du åker skridskor på ett säkert sätt. Om du själv inte vet hur du ska kolla isens bärighet bör du åka på iordningsställda isbanor på sjöar och havsvikar. Här förbereds isen och plogas dessutom med jämna mellanrum.

När du har åkt länge och känner till din utrustning väl kan du också åka på orekad is. I vilket fall som helst bör du helst alltid åka tillsammans med andra, för säkerhets skull. Det går att åka långfärdsskridskor på flera olika ställen som har is, såsom kanaler, älvar, bäckar, tjärnar, hav och sjöar.

Är skridsko något för dig?

Innan du ger dig ut för att åka skridsko bör du som sagt hitta någon att åka tillsammans med. Detta är bara en del av säkerheten. Säkerheten för skridskoåkning kan ofta sammanfattas med tre bokstäver, nämligen KUS. K står för kunskap. U står för utrustning. S står just för sällskap. Kunskapen handlar framförallt om att känna till var det går att åka på ett säkert sätt.

Utrustningen som finns omfattar bland annat olika sorters skenor och pjäxor, men också säkerhetsutrustning. Här exempelvis hjälm och knäskydd, men även isdubbar och en ispik för att avgöra isens bärighet. Det kan också vara bra att ha med ett ombyte med kläder som är packat vattentätt, om isen skulle brista. Ibland går det att hyra utrustningen i närheten av plogade banor. Mycket nöje, önskar vi dig!